emiliasindien.blogg.se

Vi åt en underbar frukost igår bestående av gröt med bananer i, omelett med toast och varma tomater samt kaffe såklart! Efter frukost gick vi ner till receptionen tillsammans med en man från hotellet som var väldigt trevlig och pratade mycket. Vi hade hade inte bokat resan tillbaka och var inte så sugna på att repetera nattens äventyr så vi frågade om han visste något annat sätt att åka hem på. Vips var en deluxebuss hela vägen (!) tillbaka till Jaipur bokad (därifrån går det bussar var femte minut hem till Sikar) och vi hade även fått hjälp att boka en liten tur ut till de kända sanddynerna sex mil utanför staden. Vi älskade genast det här hotellet ännu lite mer.

Efter att vi gjort i ordning oss gick vi ut på stan och oj vilken chock vi fick. Gatorna var rena, husen var inte skabbigt slitna med flagnad färg (nu har husen i Jaisalmer ingen färg då de alla är gjorda av sandsten men ändå) och alla ornament (urkarvade husdekorationer) var fina och bevarade. Det får inte köra några bilar i staden och inne bland alla små gränder får nästan inga tuktuks plats och antalet motorcyklar är begränsat så vi njöt verkligen av lugnet och renheten hela dagen. Vi tittade i små affärer där vi trängdes med mycket tyskar och fransmän och det var skönt att inte se ut som lättaste bytet för försäljarna att göra en bra affär med. Efter att ha gått runt i staden gick vi upp på en takterass med utsikt över ett torg där en jonglör hade sin show och beställde mat. Jag åt veg Green Masala med cheese garlic naan, det var ganska gott. (Lägg betoningen på ganska och pappa kan ju säga det som Chillen sa när hon åt kinamat första gången)

På eftermiddagen var det dags för ökenturen så vi hoppade in i en jeep och åkte på en ganska  nyasfalterad väg ut i öknen. Och visst var det en riktig öken med riktiga sanddyner som man kunde hoppa i och visst kunde man ta jättefina bilder men det var ändå ganska kommersialiserat. Överallt fanns stora inhängande tältområden som företag satt upp och som turister kan bo i en natt efter att de åkt på en kameltur och det var verkligen inte en tom öken då det var folk överallt. Måste säga att vår ökenövernattning i Pushkar kändes lite mer autentisk än det här fastän det kanske mer var en gräsöken. Vi lekte i alla fall runt i all sand, tog massor av foton och gick en liten promenad för att hitta bästa sanddynen att titta på solnedgången från. Det var inte så lätt att ostört och i lugn och ro sitta där och titta på allt det vackra. Det kom hela tiden fram försäljare, flickor som ville dansa för oss och som tiggde och kamelryttare som ville sälja en tur i öknen. De var några av de mest enträgna försäljarna jag träffat på och de blev till och med riktigt otrevliga när vi väldigt bestämt sagt nej ungefär femtio gånger, då fick man en förbannelse över sig och sen stannade de kvar eller följde efter oss ett tag till. Det kom dessutom ett gäng män och tog kort på oss (vad är det med att indier tror att man kan ställa sig framför ett gäng och fota dem??) varpå vi argt säger nej och de går 100 meter bort och fotar varandra med oss som bakgrund. När de dessutom håller på att spänna sig, göra armhävningar, posera med tomma ölflaskor och låtsasbrottas i sanden bestämde vi oss för att deras mentala ålder var närmre fyra än fyrtio. Förutom dessa störningsmoment var det mycket skönt att sitta där på den varma sanddynen och titta på solnedgången. Vi satt verkligen på bästa plats på första raden (eller sanddyn kanske man ska säga) till skådespelet för bakom oss satt flera hundra människor som ville se samma sak. 

Väl hemma igen tog jag en kalldusch och det var lite irriterande att sedan få

höra av Sofia och Julia att de hade varmvatten, jag hade ju kunnat duscha där istället för att hälla iskallt vatten på mig! Sofia hade sett en italiensk restaurang i guideboken som skulle vara bra (förlåt, vi äter indisk mat 99% av alla våra måltider och var bara sugna på något annat) och vi gick dit. Det var en så mysig restaurang på en takterass där man satt på kuddar på marken. Jag åt pasta med tomat, oliver och svamp och det var jättegott och väldigt mysigt. Väldigt trötta gick vi hem till hotellet och la oss för lite välförtjänt vila. Vi har ju i princip vart igång i ett och ett halvt dygn och bara sovit korta korta stunder. Det kändes inte som att det var samma dag som vi suttit på ett iskallt tåg och undrat om vi ens var på väg åt rätt håll. Det var tur att det sedan visade sig att rätt håll var vi allt på väg åt och dessutom var det åt ett håll som var helt underbart!

Nu är klockan 07.52 och jag checkar ut för det här inlägget och går mot dagens nya äventyr i Jaisalmer!